Historia

1350-1600
Medevi är en anrik gård, som under 1350-talet tillhörde Karl Ulfsson av Tofta, son till Ulf Gudmarsson och Den Heliga Birgitta. Under nästa ägares tid, Bo Jonsson Grip (1369-1383), blev den kända offerkällan på Medevi föremål för Vadstena klosters intresse. Vadstena kloster bytte till sig Medevi mot löfte till Bo Jonsson Grip, att denne skulle få sin gravplats inom klostrets helgade murar. Munkarna övertog nu skötseln av Medevi och källkulturen blomstrade som aldrig tidigare.

Under Gustaf Vasas kyrkoreformation på 1500-talet indrogs gården till kronan. Egendomen gick sedan åter över i privat ägo. Vid 1500-talets mitt ingick Medevi i ett godskomplex som tillhörde Per Brahe (död 1590). Av arvingarna nämns Abraham Brahe (död 1630). 

1600-1700
När gården bebyggdes till säteri i slutet av 1620-talet övergick troligen egendomen till Abraham Brahes systerson, Casimir Gyllenstierna. Denne Casimir ägde dock med säkerhet gården 1636. Han dog ogift 1640. 

Efter dennes död gick säteriet över till brodern Johan Gyllenstierna. Under hans tid (1654) inlades i säteriet ett kronohemman Borrebohl, vilket köpts av kronan 1642. Gyllenstiernas dotter, Sigrid (död 1700) ärvde säteriet. Hon var gift med Jöran Flemming (död 1667) och efter Flemmings död (1671) såldes Medevi jämte underlydande hemman samt inre och yttre inventarier för 20000 riksdaler till Claude Hägerstierna (död 1682). 

Från denne Hägerstierna återbördades emellertid godset 1673 av riksrådet Gustaf Soop (död 1679) som åberopade släktskap med ovannämnda Sigrid (han var son till hennes faders faster). 

Under Soops tid (1678) försvarades under säteriet över 17 mantal och år 1678 återupptäcktes den surbrunn som under medeltiden använts som offerkälla. Brunnskulturen vid Medevi tar således sin början detta år. När Gustaf Soop dör övertar sonen Mattias besittningsrätten. Hans syskon ägde dock del i egendomen. Han kommer snart i ekonomiska svårigheter. Ett stort banklån var mycket ödesdigert för honom varvid gården ”inprotokollerades” 1687. Det företogs en uppdelning av godset där själva säteriet med brunnen såldes 1694 till riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. På grund av sin lojalitet mot den Soopska familjen lät hon dock transportera sitt köp omedelbart på Axel Wachtmeister (död 1699) som var gift med Gustaf Soops dotter Anna Maria (död 1735). 

1700-1800
Gården var nu storleksmässigt mycket mindre än var den varit under Gustaf Soops tid. Efter greve Wachtmeisters död, gifte Anna Maria om sig (1706) med kanslirådet Karl Gyllenstierna (död 1723). 

Gården ärvdes, efter Anna Marias död, av hennes dotter i första giftet, Eleonora Margareta Wachtmeister (död 1748). Eleonora Margareta var gift med presidenten för Svea hovrätt Hans von Fersen (död 1736) och deras son, hovjägmästaren Karl Reinold von Fersen, ärvde i sin tur säteriet. Under dennes tid arrenderades säteriet av Fredric Silfverhielm (1761-1781). Denne Silfverhielm lät uppföra och flytta huvudbyggnaden till den plats den hade fram till att den revs på 1870-talet. Karl Reinold sålde gården 1779 till direktören vid Ostindiska kompaniet, Johan Abraham Grill. 

1800-1900
Grill sålde gården året därpå till Mattias Odencrantz som ägde gården fram till sin död 1796. Egendomen ärvdes av dottern Ulla Odencrantz som år 1806 sålde gården till dåvarande generaladjutanten, sedermera amiralen Arvid Virgin. Virgin omvandlade gårdens stora sankmarker till produktiv åkermark genom omfattande dikningsarbeten. På grund av Virgins kostsamma dikningsföretag gick gården år 1821 i konkurs. Virgin måste avstå gården detta år till sina kreditorer. 

Mellan åren 1821-1829 förvaltades Medevi av direktören Ringkvist och hovpredikanten Holmgren. År 1829 bildades ett aktiebolag av fordringsägarna, vilket bestod till 1866. Under åren 1831-1841 arrenderades säteriet av generalen Gustaf Fredrik Mörner som var gift med Arvid Virgins dotter, Augusta Margareta. 

Efter Mörners död 1841, fortsätter änkan Augusta att arrendera egendomen till 1860. Mellan åren 1860-1862 arrenderar baron Adelsvärd, mellan åren 1862-1864 Lanträntmästaren Charles Emil Hedenstierna och mellan åren 1864-1866 löjtnanten Carl Fock godset. 

År 1866 överlät kreditorerna gården till nya ägare: Fock ägde 2 3/4 mantal, Hedenstierna 2 1/8 mantal, D. W. Hagelin ägde 1 1/2 mantal och A. Timan 1/2 mantal samt aktiebolaget de återstående 3/4 mantal där brunnen var belägen. 

Efter detta år har Medevi brunn och säteri skilda ägare. På 1870-talet köptes egendomen av riksdagsmannen Anders Persson. Den såldes någon gång runt 1870-talets mitt till A. P. Pettersson som även ägde Råå säteri. 

1900-
År 1910 förvärvades godset av grosshandlaren Emil Bengtsson, som sålde gården 1916 till Oscar Odin. År 1936 såldes gården igen till Agronom Hugo Sandberg som ägde Medevi fram till år 1950. Därefter såldes gården till C. F. Adlercreutz som tillträdde godset först 1956. År 1968 tog Stellan Ekefalk över driften av egendomen efter sin far som tidigare köpt säteriet av Adlercreutz år 1967. Gården förvärvades 2001 av Kerstin och Gunnar Tellås.